tisdag 6 oktober 2015

Boken Släktforska med DNA - Handbok 9 Peter Sjölund





En recension av Peter Sjölunds bok - Släktforska med DNA

Finns att köpa här hos GF 230 Skr
Denna podcast sändes även via Cognatus nr 10
Alltid trevligt då det händer något inom DNA släktforskningen och sitter nu med Peter Sjölunds bok i min hand. En trevlig bok på ca 125 sidor väl inbunden och fint tryck. En bok som passar bra i bokhyllan ;-)

Peter är som många av oss vet en flitig och duktig föreläsare. Och duktig på att uttrycka sig på ett tydligt och enkelt sätt vid sina föredrag.

Här har vi nu Peter i bokform:
- klar och tydlig bok
- snyggt tryck med snygga illustrationer och layout
- målgrupp nybörjare eller avancerade nybörjare

Ett enkelt och rakt upplägg där vi får lära oss grunderna om hur DNA släktforskning fungerar. Vi blir vägledda

  • hur man registrera sig hos FTDNA
  • hur man tar provet 
  • och hur resultatet visas upp hos FTDNA.

Sedan kommer en steg för steg handledning baserad på fyra olika scenarier:

-- Identifiera okänd fader

-- Hitta nya släktingar

-- Verifiera din pappersforskning

-- Kartlägg släktens väg från Afrika

Bra koncept att vara tydlig direkt med varför man DNA släktforskar och vilka tester som ger vad och vad nästa steg är.....

Sammarbete är nyckeln


Ett kapitel har fått denna rubrik och jag citerar

"Faktum är att allt i DNA-släktforskningen bygger på samarbete eftersom det går ut på att jämföra DNA-resultat och hitta likheter eller skillnader som du kan visa på släktskap"......"Det är först när dina siffror och bokstäver jämförs med andras som släktskap och mönster framträder".

Ett citat som detta som gör att det tåras i mina ögon av glädje ÄNTLIGEN....... MEN sedan kommer hur detta skall göras

* jämför släktträd och geografi med dina matchningar
* försök hitta var era släkter går ihop och vart ert gemensamma DNA kommer ifrån
* gå med i ett projekt som finns hos FTDNA för dina YDNA och mtDNA-haplogrupper
* gå med i Facebookgruppen "DNA-anor"
* gå med i de diskussionsgrupper som finns på Facebook där man diskuterar din haplogrupp
* delta i diskussionerna eller bara lyssna och inhämta kunskap
.....
och efter detta ett kapitel om hur du kontaktar dina matchningar med brev där Peter ger förslag på hur ett brev skall skrivas.........

Det är här jag tappar boken lite grann. Det känns som pappersforskning 2.0 eller mikrofilmssläktforskning 3.0 om man skall raljera lite...... jag saknar funderingar på varför svarsfrekvensen är så låg då man kontaktar folk i resultatlistan något som alla nybörjare kommer att upptäcka och bli besvikna på (jmf en Christa från Ancestry video där hon tar upp problemet med att många som testar sig inte har samma agenda som jag har med min DNA testning).

Nästa kapitel nuddar vi vid det som är grundläggande i släktforskning nämligen hur dokumenterar du dina källor. Här pekar Peter på något som skall komma men som vi alla vet så är det oerhört viktigt att göra så rätt som möjligt dag 1 och sedan då man går tillbaka till det man dokumenterat tidigare så är man antingen evigt tacksam för det man gjort eller så sliter man sitt hår "hur tänkte jag här".

Tyvärr tycker jag Peter inte pekar med klar hand hur skall detta dokumenteras. Är de exempel som han ger transparenta så jag som släktforskare kan förstå vad han haft som grund och vilka källor han haft? Kan jag återskapa det han dokumenterat.... Nej är mitt svar (egna förvillade tankar)

Många frågor och få svar..... jag skulle nog vilja se mer peka med hel hand så här gör ni från en auktoritet som Peter Sjölund. Bättre att spänna bågen lite grann och säga att dit vill vi än att "fegt" hävda att vi väntar på en standard....

Boken avslutas med en mycket bra ordlista som på Peters sedvanliga pedagogiska sätt beskriver termena och pekar tillbaka in i boken om man vill läsa på ytterligare....

Vad saknas

Magnus Bäckmarks tidigare
bok i ämnet
Det jag saknar är som sagt lite mera pragmatisk hållning från Peter och att jag tycker han undviker jobbiga frågor som ex.

* det som Magnus Bäckman tog upp i sin bok under ex. kapitlet tänk efter före.... dvs. vilka risker finns det med att testa sig.

* är det seriöst 2015 att sitta och skicka brev och tro att man kopplar ihop sina träd och har koll på den andras släktforskning? Känns lite som att blunda för att internet och delade gemensamma släktträd finns och att det idag är enormt enkelt att dela. Just aspekten att även om pappersforskningen knyter ihop mig och en ana så betyder det inte att vi ens ser varandra i FTDNA eftersom vårt longest segment är under deras gränsvärde (7cM?) men att vi hittar varandra hos ex. gedmatch. Då uppstår den intressanta uppgiften att hitta andra som testat sig och som kan visa att just det segmentet vi delar är något som "hör" till den grenen av släktträdet. Att inte dela och ha tillgång till andras slutsatser, resultat av DNA släktforskningen gör detta till en gordisk knut där alexander hugget skulle vara att ha publika släktträd med källor och DNA resultatet kopplat till trädet och att arbeta ihop på "samma" släktträd...

* brister och svårigheter hos FTDNA i deras sätt att presentera "träfflistan" med släktträd och bristen på referenser/källor eller rättar sagt hur dom "tvättar bort" källorna som finns i den gedcom som laddas upp berörs inte utan här blir nybörjaren lämnad ensam att uppfinna hjulet igen...

* jmf FTDNA med det Göran Runfeldt gjort på DNAgen.net. Vet ej status på dnagen.net men det ger en vision av hur det borde vara plus att det visar att nu när man skall släktforska från "andra hållet" dvs. vi vet att vi är släkt men inte hur så ställer det nya krav på vår släktforskning. Exempel Görans visualisering av släktträden på karta gör att vi måste ha släktträd med vettig geo kodning dvs. socken med länsbokstav är inte optimalt utan bättre är att ha alla händelserna med tydlig platsangivelse och/eller GPS koordinat - man kan ha barn i Göteborg fast man föddes i Stockholm och dog i Örebro ;-) Blir inte Göran Runfeldts dnagen sjösatt så kan man enkelt skapa egna kartor över sina anor i ex. Google map som man kan dela dvs. hur jag som släktforskare kan göra det enklare för andra att förstå mitt släktträd



Göran Runfeldts magiska verktyg dnaged.com
se även ssgg.se

Boken riktar sig till nybörjare och borde även ge ledtrådar av vikten att ha gjort sin pappersforskning. Även trycka på som jag sa tidigare på vikten av att bra citerade källor så den som tar del släktforskningen kan följa slutsatserna och stämma av i källorna exempel förstå
- Varför placeras denna person födelse på en viss plats?
- Hur han man kommit fram till var denna plats ligger på kartan?

Saknar även tankar på hur hittar man enklast hur 2 släktträd matchar varandra. Finns säkert många mer eller mindre snygga sätt där Göran Runfeldts automatchning och visa på karta är det snyggaste jag sett. Göran utnyttjar möjligheten att knyta ihop FTDNA data med google map och sedan lägger på egna algoritmer. Andra har jag hört skickar GEDCOM filer mellan varandra och läser in det i sina program som vissa har funktioner för att hitta dubletter. Många är de nybörjare som sitter med Holger i sin PC och inte är datanerdar hur skall dom göra det? En best practice om hur andra har gjort vore trevligt särskilt då boken riktar sig till nybörjare.

DNA släktforskningen vad innebär det för papperssläktforskningen

Svaret på hur DNA släktforskningen bör förändra pappersläktforskningen (läs släktforskningen 1.0) är enligt mig självklar.


  1. Vi måste inse att släktforska old style via kyrkböcker jämfört med att DNA släktforska kräver ett nytänk i traditionell släktforskning. I DNA släktforskningen "vet" man sina anor men inte hur man är släkt. Självklart påverkar det. Vi kan inte längre sitta hemma med våra mikrofilmsläsare utan måste jobba ihop på nya sätt som dagens internet möjliggör. Internet gör det möjligt att dela med sig och DNA släktforskare borde bli bättre på att utnyttja det...... och det är kul att dela och jobba ihop




Tyvärr berör Peter de nya möjligheter inte alls. Jag tänker då inte bara på de nya spännande verktyg som det som skapat omslagsbilden till hans bok ( se DNAgen.net) utan alla möjligheter som finns att jobba i gemensamma träd och visa för alla i trädet vilka segment jag delar med en viss ana eller inte delar etc..... skapa webhangouts.....men det kanske kommer i nästa bok....



Summa sumarum jag rekommenderar boken varmt och tror att det optimala för nybörjare är att läsa den ihop med andra iform av en studiecirkel eller kanske virtuellt på nätet... dvs även där det gäller att läsa böcker om DNA sä är Sammarbetet nyckeln ;-).

God läsning önskar jag er

Länkar


Exempel på visa DNA kopplingar hos Wikitree



Övre grenen är bekräftad med pappersforskningen och DNA forskning

  • Ana där man kan se vilka som DNA testat sig ==> enkelt för andra att verifiera med hjälp av DNA prov få en ytterliggare ledtråd om koppling finns med Jonas Persson 1797-1862

    Profil Jonas Persson och vilka som DNA testat
    sig som man kan jämföra sig med
  • Template auDNA för att markera mellan vilka personer man har en koppling
       
                          {{auDNA Match
                             | people = [[Sälgö-1|Magnus Sälgö]], [[Maijgren-1|Barbro Maijgren]]
                             | common = [[Persson-1427|Jonas Persson 1797-1862]]
                             | chromo = 9
                             | start = 16100623
                             | stop = 22856134
                             | cM = 8.33
                           }}


    ==> kommer att visa sig på wikitree profilen                

    Resultat template auDNA
  • Snygg bild Magnus Bäckmark gjorde av DNA koppling

    DNA kopplingen bild av Magnus Bäckmark
    se wikitree profile Jonas Persson
  • Kopia av resultatet på Gedmatch mellan kit F311279 and F320352
    ==> kan återskapas av alla släktforskare med konto på Gedmatch 
    Gedmatch kit F311279 and F320352 




Inga kommentarer:

Skicka en kommentar